Både AWG och det metriska systemet (mm) används vid dimensionering av spolar. Valet mellan dem beror på applikation, region och ingenjörens personliga preferenser. Båda skalorna har fördelar och nackdelar, och det är viktigt att känna till båda och kunna konvertera mellan dem vid behov.
AWG-skalan (American Wire Gauge) är en logaritmisk skala som ursprungligen utvecklades på 1800-talet som en standard för mätning av tråddiameter. AWG-skalan tilldelar varje trådstorlek ett specifikt nummer, där mindre nummer indikerar tjockare tråd och större nummer indikerar tunnare tråd.
AWG-skalan bygger på en matematisk formel som relaterar trådens diameter till dess tvärsnittsarea. Närmare bestämt beräknas trådens diameter genom att ta den 39:e roten ur dess tvärsnittsarea i cirkulära mil (1 cirkulär mil = arean av en cirkel med en diameter på 1 mil = 0,001 tum). Denna formel resulterar i en serie siffror med intervall som inte är linjära utan snarare logaritmiska, vilket gör att ett stort antal trådstorlekar kan rymmas inom ett relativt litet antal AWG-storlekar.
Denna tabell visar en omvandlingsöversikt av tråddiameter från AWG till mm för intervallet AWG 30 - 58:
| AWG | Diameter (mm) |
|---|---|
| 30 | 0.255 |
| 31 | 0.2268 |
| 32 | 0.2032 |
| 33 | 0.1803 |
| 34 | 0.1601 |
| 35 | 0.143 |
| 36 | 0.127 |
| 37 | 0.1131 |
| 38 | 0.1007 |
| 39 | 0.0897 |
| 40 | 0.0799 |
| 41 | 0.0711 |
| 42 | 0.0633 |
| 43 | 0.0563 |
| 44 | 0.0503 |
| 45 | 0.0447 |
| 46 | 0.0399 |
| 47 | 0.0355 |
| 48 | 0.0317 |
| 49 | 0.0282 |
| 50 | 0.0252 |
| 51 | 0.0226 |
| 52 | 0.0201 |
| 53 | 0.0179 |
| 54 | 0.0159 |
| 55 | 0.0142 |
| 56 | 0.0126 |
| 57 | 0.0113 |
| 58 | 0.0100 |
AWG står för American Wire Gauge, vilket är ett standardiserat system för mätning av tråddiameter i USA. Ju mindre AWG-nummer, desto tjockare tråd. Omvänt gäller att ju större AWG-nummer, desto tunnare tråd.
Valet mellan att använda AWG-skalan (American Wire Gauge) eller det metriska systemet (t.ex. millimeter) vid specifikation av en spole beror på flera faktorer, inklusive tillämpning, regionala preferenser och ingenjörens personliga preferenser. I vissa regioner, t.ex. Nordamerika, är AWG-skalan mer allmänt använd och förstådd, särskilt för elektriska och elektroniska tillämpningar. I andra regioner, t.ex. Europa och Asien, är det vanligare att använda det metriska systemet för att ange trådstorlek.
Oavsett vilket system som används bör en ingenjör alltid vara noga med att ange om diametern avser ren koppar (eller ett alternativ till koppar) eller om den inkluderar isoleringsskiktet. Detta beror på att det som i slutändan är viktigt för tillverkningen är diametern inklusive isoleringen. Det är viktigt att vara tydlig och konsekvent när man anger tråddiameter, eftersom även små variationer kan påverka kretsens eller enhetens prestanda. Förutom att vara bekant med både AWG- och metriska system bör ingenjörer också vara uppmärksamma på de ledarmaterial som används och eventuella specifika krav för applikationen. Genom att vara uppmärksam på dessa detaljer kan ingenjören säkerställa att trådstorleken är optimerad för den avsedda användningen och att slutprodukten uppfyller nödvändiga standarder och specifikationer.
Ur ett tekniskt perspektiv har båda skalorna sina för- och nackdelar. AWG-skalan har fördelen att den är logaritmisk, vilket gör att ett stort antal trådstorlekar kan rymmas inom ett relativt litet antal storlekar. Detta kan vara användbart för att välja trådstorlekar som är optimerade för en specifik applikation.
Å andra sidan är det metriska systemet mer konsekvent och intuitivt för ingenjörer som är vana vid att arbeta med metriska enheter. Det kan också vara lättare att konvertera mellan metriska enheter, t.ex. millimeter och kvadratmillimeter, som ofta används för att ange trådstorlek i det metriska systemet.
I slutändan beror valet mellan att använda AWG-skalan eller det metriska systemet för en spolkonstruktion på applikationens specifika behov och ingenjörens preferenser. Det är viktigt att känna till båda systemen och att kunna konvertera mellan dem vid behov.